Fårödokument 1979 (1979)

På Fårö står man på tills man ligger i graven. Vågorna är så höga att färjan kastas omkring, och det är så kallt att "katterna äter fyra gånger om dagen". Gamla öbor minns när det gällde att klara sig genom vintrarna. En mångkunnig bonde förklarar varför man samlade stenarna till dem i strandkanten. "... vattnen var höga och vattnen föll och då blev det mer såna där flisor som man kunde bygga och mura av. Här uppe på burgarna var det mer tunna flata sköra sten som hade liggi i vind och väder och sol länge, och de höll inte så bra som dem man kunde få där som vattnet hade liggi över." Man önskar att han aldrig skulle sluta tala.